Familj
Det är jobbigt att sen en familj som är så splittrad, och allt grundar sig i historia. Istället för att försöka gå vidare tillsammans så är det slag under bältena ifrån ALLA håll.
Det som är det sorgliga är att dom inte vet vad dom har och dom tar framför allt inte vara på det. För mig som inte har nån familj överhuvudtaget kvar tycker att det är så sjukt onödigt att bråka om småsaker som förstoras upp till enormt stora grejer, att gå tillbaka i tiden och lägga skit på vem som gjorde vad, det kommer dom snart att ångra för tiden går och istället för att ta hand om varann och uppskatta varann så bråkas det mest.
Det är aldrig 1 fel att 2 träter men nu är alla vuxna och borde kunna se till vad som är viktigt. Jag är kluven till vart jag står, jag tycker inte alltid att valen som görs är dom rätta men jag tror hellre inte på att älta gamla problem för det förstör mer än vad det gör nytta.
Det största problemet här är att en underbar liten kille kommer komma i kläm mer än en och två ggr under processen. Det finns även en otroligt fin lillasyster som tar skada av det, ser ni henne ?
Men det viktiga för dom (som jag ser det) är vems FEL är det? Vem kan vi skylla på? Vem gjorde det dåliga valet?
Vad spelar det för roll! Fan älska varann istället och framför allt visa det, och det gäller ALLA! Alla vill ha uppskattning och bekräftelse sen hur man får det spelar ingen roll.
Ett rop på hjälp ska ALLTID uppmärksammas, oavsett. Sen kan det ske på olika sätt, men är man föblindad av gammal skit så ser man det inte, det finns ju alltid en grund till varför folk är som dom är, det är inte alltid nåt man väljer. Hade det vart så enkelt så hade jag inte valt att ha ett svagt psyke och en fallenhet till att bli deprimerad. Men jag har inte så mycket att säga till om ,det är bara att göra det bästa av situationen och att framför allt ta hjälp när man behöver det.
Det kan vara försent redan imorgon! GLÖM INTE DET!
